Annons:
Etikettandlighet-andar
Läst 1442 ggr
[Bettanbop]
2/11/15, 7:17 PM

Andliga barn

Har ni andliga barn?

Min lilla flicka som nu är 22 år kom och berättade för mig att hon har konstiga drömmar. I drömmen känns det så verkligt och äkta säger hon, hon verkligen möter personer som hon för samtal med. Det känns som jag är där och när jag vakna så kan det kännas som jag är kvar där en sekund och kan vara väldigt förvirrad när jag vakna säger hon. Och tydligen så kan det hända även när hon är vaken, hon behöver bara tänka på ett ställe eller en person så vipps är hon där.

Hur reagerar man som vuxen på detta? Hur bemöter man detta ? Nu har ju mina barn turen att ha en sansad och lugn mamma som dessutom vet lite om det här. Så jag förklarade lugnt för henne att vilken tur hon har som har denna gåva och vad den innebär och hur hon kan styra den.

Hur skulle ni ha reagerat?

När mina barn var små så berättade jag aldrig att jag var medial. Men det hände ibland att de såg eller kände saker när en ande var närvarande " mamma, vem var det som var här?" eller "mamma, jag håller nog på att bli sjuk, det känns så konstigt" eller "mamma, det var en gammal gumma som tittade på mig"

Kan förstå som mamma om man är ovetande om andevärlden hur man kan reagera. Inte konstigt om man blir förskräckt när ens lilla barn ser något som man själv inte ser. Men som sagt så ser ju jag vad de kan ha sett.

Hur ofta har man inte hört hur vuxna försöker övertala barn att spöken finns INTE! Nej spöken finns inte, de är påhittade och inte på riktigt. Men andar finns, våra nära och kära kommer ibland och hälsar på oss. Men är man då ett litet barn, hur ska det barnet kunna förstå skillnaden? Mamma och pappa säger att NEJ det finns inga spöken, men ändå så ser kanske barnet något. 

Vad säger man? Vad gör man? När är det lämpligt att förklara för barnen om andar och spöken?

Själv förklarade jag för mina barn när de var runt 10 år att jag såg och pratade med andar. Men hur gör man i tidigare åldrar?

Jag sa då bara "ingen fara, inget att vara rädd för. Det var nog en dröm och då kan var som hända".

Vad har ni för tankar om detta? har ni någon sorts erfarenhet?

Annons:
[Juel70]
2/11/15, 7:22 PM
#1

Jag skulle ta mitt barn på allvar, men inte säga att det finns andar och spöken (till vilken nytta?)  Skulle hon få upplevelser med konstiga andar så skulle jag BE om beskydd mot sådant.

[Bettanbop]
2/11/15, 7:38 PM
#2

Alla barn har ett alldeles  utmärkt beskydd. Men det skadar ju aldrig att be om extra. Som förälder kan man ju bli alldeles vettskrämd om man inte förstår vad det handlar om.

Det viktiga är ju att inte skrämma sitt barn och eller föra över sina rädslor till barnet som är så lätt hänt. Är du t.ex jätte rädd för hundar så blir nog ditt barn också det på grund av dig.

Upp till toppen
Annons: